Tyst vår i tarmen

Djurarters massdöd genom tiderna har varit föremål för mycket skriverier och dokumentärer. Vem skulle inte vara intresserad av vad som hände trilobiter och dinosaurier? Men lika mycket har det inte varit tal om den massdöd som skett inom människorna själva. Jag talar nu om bakterierna som lever inuti och på oss.

Vi är ju bara tvåbenta bakteriekolonier, även om vår hjärna möjliggör andra inbillningar. Tarmbakteriernas gynnsamma roll har uppmärksammats de senaste tio åren, och butikerna säljer flera probiotiska livsmedel som gynnar tarmens bakteriekultur.

Att mångfalden inuti oss håller på att minska, har dock inte uppmärksammats i samma grad. Martin Blasers bok Missing Microbes handlar just om hur bakteriekulturens utarmning påverkar oss och vad som är orsakerna till den. Huvudsakliga orsaken är den ökade användningen av antibiotika, som inte enbart dödar sjukdomsalstrande bakterier, utan även andra bakterier. En annan orsak är det växande antalet kejsarsnitt, som avbryter den naturliga överföringen av bakterier från moder till nyfött barn. En tredje är den ökande användningen av olika sanitetsprodukter, särskilt bakteriedödande sådana.

Även om författaren använder exempel från flera bakteriearter, hänvisar han ofta till Helicobacter pylori, som han studerat i tjugo år. I offentligheten uppfattas Helicobacter som orsakaren av magsår, för vilket upptäckarna fick Nobelpriset i medicin 2005. Med den nya kunskapen och Nobelprisets prestige började läkarkåren ordinera antibiotika alltid då någon hade magsår. Helikobakterien sågs som en fiende som skulle utrotas för allas bästa. En helikobakteriefientlig läkare sa att den enda goda helikobakterien är en död helikobakterie.

Författaren har en annan åsikt. Enligt honom är bilden mer nyanserad. Även om helikobakterien finns hos människor som har magsår, har inget kausalt samband uppvisats. Helt friska människor har också bakterien. År 2005 Nobelpristagarnas förtjänst var främst att visa att magsår inte uppstår genom livsstil.

Helikobakterien har både för- och nackdelar. Den minskar risken för cancer i matstrupen, men ökar risken för magcancer. Folk med helikobakteria har också astma med mindre sannolikhet. Om bakterien har en funktion är ännu oklart, men att påbörja dess utrotning kan ha varit förhastat.

Enligt Blaser har antibiotika på ett förtjänstfullt sätt gjort slut på gamla farsoter, men bidragit till flera nya, såsom astma, diabetes, övervikt och problem i matstrupen (bl.a. sura uppstötningar). Blasers slutsatser stöds av de vetenskapliga försök han gjort, och statistiska analyser av flera nationella hälsoundersökningar.

Vi har utvecklats tillsammans med våra bakterier. Antibiotika har varit i effektivt bruk i mindre än ett århundrade, men faran är att vi gör ingrepp i vår evolution var följder vi inte riktig ännu inser. Blaser förespråkar en måttligare användning av antibiotika för att uppnå ett hälsosammare liv med färre bieffekter.

 

Rubriken är en hänvisning till Rachel Carsons bok Tyst vår.

Om

Intresserad av teknik, ekonomi och vetenskap, och skriver om dessa i mån av möjlighet.

2 kommentarer på “Tyst vår i tarmen

  1. Hade i tiden begynnande magsår (i tolvfingertarmen) och måste äta väldigt selektivt. Sen drevs Helicobakterien ut med tre olika medikamenter och sen dess har jag inte haft några som helst magproblem; hustrun beskyller mig för att ha plåtmage. Så jag kan inte säga att jag sörjer Helicobacter pyloris försvinnande ur min bakteriekoloni, eller bakterie-ekosystem som man väl också kunde kalla sig.

    • Det finns en anekdot om att biologen JBS Haldane skulle ha botat sitt magsår genom att läsa Marx’ verk. Jag vet inte om detta är en fungerande kur som läkare kan ordinera. Men man kan ju alltid spekulera om arbetarlitteraturen har en positiv hälsoeffekt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.