Exportbegränsningen på gallium och germanium
I medlet av juni hade USA:s utrikesminister Anthony Blinken besökt Kina och ovanligt nog varit rätt artig i sina diskussioner med kineserna. Relationen mellan Kina och USA såg ut att bli bättre.
Givetvis var det för bra för att bestå. Inom ett dygn anklagade amerikanska presidenten Biden under ett kampanjtillfälle den kinesiska presidenten Xi för att vara diktator och Kina för spioneri. Efter att hans ord reproducerats på Vita husets webbsida, blev utlåtandet officiellt.
Vanligt folk kan givetvis säga vad de vill. Men ledande figurer borde vara mera noggranna i sina uttal.
Det kan låta lite förolämpande att utan skäl bli officiellt kallad för en diktator. De kinesiska ledarna röstas in, och Xi har meriterna som behövs för jobbet. Enligt Bidens logik kunde västerländska ledare också kallas för…, nå, låter det bli osagt.
Spionerianklagelsen kommer från att en kinesisk väderballong kom in på amerikanskt territorium och upptäcktes först i februari då den flugit tvärs över landet. Även om ballongens inflygning mera är ett tecken på amerikanernas oförmåga att hålla reda på vad som kommer in i landet eller vad som flyger i dess luftrum, ledde dess upptäckt till den officiella historien om att den måste vara en spionballong. Men det finns inget som pekar på att ballongen skulle ha haft spionutrustning.
Dessa anklagelser tillsammans med att USA under en längre tid försökt begränsa den kinesiska teknologiindustrins utveckling fick Kina att förra veckan utlysa sanktioner mot USA. Sanktionerna gäller exporten av gallium och germanium, sällsynta metaller som används i elektronik, kablar och solceller. Kinas sanktioner träder i kraft i början av augusti.
Kinas handlingar är rätt återhållsamma med tanke på hur USA krävt att europeiska företag inte ska handla med Kina eller att USA själv trakasserat representanter för kinesiska teknologiföretag.
På veckoslutet var den amerikanska finansministern Janet Yellen på besök i Kina. Ett mål i resan var att häva sanktionerna, men hennes diplomatiska försök var inte särskilt imponerande. Istället för att handla försonande, kom hon med ytterligare anklagelser om att Kina borde göra mer för att minska sina klimatutsläpp, vara mer välkomnande mot amerikanska företag och antydde att Kina var delaktigt i USA:s narkotikaproblem.
Diplomatiska färdigheter tycks inte vara ett krav för västerländska ledare.
Kina investerar redan troligen mer i klimatvänligare teknologier än något annat land i världen. Dessutom är utsläppen egentligen ett resultat av att andra länder flyttat sin produktion till Kina. Man kan också undra varför Kina borde vara mer vänligt mot amerikanska företag, men tyst se på när amerikanerna behandlar kinesiska företag illa.
Som följd av sanktionerna har USA:s försvarsministerium beslutit att gå till åtgärder för att säkra tillgången till metallerna. Återvinning och gruvdrift är bland alternativen. USA har själv gallium- och germaniumfyndigheter som den inte utnyttjar aktivt. Utvinningen är smutsig, och visst är det trevligare när det sker på andra sidan klotet än på egna bakgården. Miljövänliga utvinningsmetoder är dyra, men vill industrin och konsumenterna betala för betydligt dyrare elektronik?
Det har varit enklare att bara importera från Kina och låta västmedierna skälla ut kineserna för miljöförstörelse.
Blinken och Yellen borde istället ha rest till Vita huset. Där finns nämligen orsaken till de försämrade relationerna.
Några källor:
dailymail.co.uk
Intresserad av teknik, ekonomi och vetenskap, och skriver om dessa i mån av möjlighet.
Thank you indeed for a refreshingly open and clear-minded description of the situation! I am looking eagerly forward to more in this line.
Tack för kommentaren! Vi får se hur situationen utvecklar sig.