Vindkraften är för det mesta rena rama gröntvätten

Ända fram till i höstas har jag förhållit mig positivt till utbyggandet av vindkraft i Finland.  Ungefär på samma sätt som jag under 1970-talet förhöll mig positivt till att Finland skulle bygga kärnkraftverk tillsammans med Sovjetunionen (Lovisakraftverken).

Kärnkraften har jag dock sedermera förhållit mig mer skeptisk till efter att några av världens största kärnreaktorer exploderade med gigantiska miljökatastrofer som följd. Och idag är jag verkligen orolig för det snara byggandet av åtskilliga nya såkallade modulära kärnkraftverk. T.ex. energibolaget Helen i Helsingfors har redan beställt minst fem sådana ”små” kärnkraftverk som de tänker placera ut på olika håll i staden, också i tätbebyggda områden. Jag tänker inte nu gå mera in på riskerna med de här nya kärnkraftverken. Hänvisar i stället till Lars Sunds ypperliga artikel om ämnet i senaste Ny Tid (Ny Tid 12/23). Det är skäl att ändå påpeka att de här små modulära kraftverken inte ännu kört igång någonstans på Jorden. Tekniken är inte färdig, konsekvensbedömningen är helt på hälft. Och den finländska strålskyddslagstiftningen tillåter inte ännu existensen av dylika kraftverk.

I början av november ändrade jag åsikt helt beträffande vindkraften, eller egentligen beträffande hur vindkraftverken i dag byggs ut i Finland utan någon lagstiftning som skulle reglera verksamheten kring byggandet eller användandet av dem.

Och hur kom det sig att jag ändrade åsikt så plötsligt och totalt ?

Vi körde i slutet av oktober upp till min hustrus och hennes syskons stuga och skogsparcell på 30 hektar i Viitasaari intill en sjö som heter Kalliojärvi och intill en rätt stor ödemark som heter Viitakangas eller Karhukorpi. Där skulle vi tillbringa 3 sköna veckor i ödemarken och mörkret. Jobba med ved och med skogen och jag skulle skriva på en bok. Jag har tillbringat flera månader varje år där under de senaste 40 åren. Platsen har varit min räddning under perioden då jag led som mest av min elöverkänslighet och vi har under årens lopp tagit området i vår besittning genom att ströva i vildmarken, bekanta oss med alla vilda djur och otroligt fina och värdefulla naturmiljöer. Och vi har lärt oss känna ortsbefolkningen i Viitasaari och Pihtipudas och i byarna omkring vår sjö.

Då vi nu hade kommit fram gick det knappt en dag innan vi hade fått veta att ett anonymt utländskt bolag börjat planera en jättestor vindkraft”park” exakt på gränsen till vår tomt och till våra ägor. Här tänkte man nu i rask takt bygga 20 vindkraftmöllor som skulle vara 300 meter höga. Lika höga som Eiffeltornet alltså. Så här höga vindkraftverk existerar inte ännu någonstans men tekniken lär ska vara på kommande, eventuellt. Möllorna skulle stå på sluttningarna och bergen intill de kulturhistoriskt skyddade natur- och byggnadsmiljöerna vid vår stuga.

De närmaste möllorna skulle befinna sig på bara några hundra meters avstånd från vår gräns och på mindre än 1 kilometers avstånd från våra stugor.

Det var en självklarhet att vår tomt och våra naturägor skulle bli värdelösa efter att de hade byggts ut. Och det skulle vara helt omöjligt att någonsin mera vistas på vårt område. Ljudet från möllorna uppskattades vid vår gräns till i snitt 40 decibel. Plus att det skulle komma annorlunda infraljud och ljusreflexer från möllorna som ingen ens vill tala om.

Vi körde till Ilosjokis vindkraftsområde som nyligen blivit byggt cirka 10 km från oss i Pihtipudas och gick omkring i de ödelagda markerna kring möllorna där. Det blåste nästan inte alls men ändå roterade möllorna sakteligen förande ett helt otroligt oljud, som jetflygplan som stod med motorerna på vid en flygstation. Ljudet var både skrämmande och outhärdligt. Våra bekanta som bor på området har berättat att det är helt omöjligt att bo kvar på många kilometers avstånd från möllorna och de berättade att naturens alla djur flytt från området.  Hela området såg ut som ett månlandskap. Gigantiska bergmassiv hade sprängt bort och lämnats i ett bedrövligt skick. Vi fick också veta att möllorna har en livslängd på högst 30 år varefter de eventuellt rivs, ifall det finns något bolag kvar då som bryr sig om saken. De jättestora betongfundamenten under möllorna kommer dock aldrig att rivas någonstans i Finland. De har myndigheterna och industrin kommit överens om.

Viitasaari stad hade redan startat delgeneralplaneringen för möllorna intill oss. Stadsstyrelsen skulle behandla inledandet av planeringen medan vi var i Viitasaari. På bara några dagar hittade vi flera aktivistgrupper i Viitasaari som motarbetade projektet och vi anslöt oss till dem och började hålla möten och utbyta kunskap. Och gör det dagligen ännu här i Helsingfors nu.

Viitasaari stad hade kört ner sitt e-postsystem passligt inför behandlingen av ärendet så vi kunde inte stå i kontakt med de politiska  beslutsfattarna annat än genom att försöka ringa upp några av dem.

Föredragningslistan med ärendet gavs 3 dagar innan behandlingen till stadsstryrelsemedlemmarna. Det var en självklarhet att stadsstyrelsen sedan godkände inledandet av markplaneringen. 2 veckor senare lämnade vi in  vår överklagan till Viitasaari stad gällande beslutet.

Det visade sig nu också att stadens beslutfattare i hemlighet varit medvetna om projektet långt tidigare. Och många andra också. Skogsägarbolaget Finsilva hade långt tidigare köpt upp nästan all mark på planomårdet och ägde nu ensam marken. Bolaget sågade dessutom ner nästan alla träd på området nu i somras. Finsilva samarbetar med det rikssvenska börsnoterade bolaget Eolus som är den (Eolus Finland) som projekterar vindmöllorna på området. Finsilva ägs idag av en ansiktslös investeringsfond liksom också Eolus i Sverige gör. Eolus förde Viitasaaris beslutsfattarna bakom ljuset då de påstod att bolaget skapat ett ”hankeyhtiö” (projektbolag) i Viitasaari som skulle ge samfundsskatt till kommunen. Vi redde ut saken och det visade sig att projektbolaget var skrivet i Vasa och att dessa bolag aldrig lett till samfundsskatteinkomster i Finland för kommunerna. Kommunerna får en del fastighetsskatt (Viitasaari skulle få maximalt 400 000 euro per år, senare mindre) men Orpos regering har nu inlett en lagändringsprocess enligt vilken de här fastighetskatteintänkterna skulle leda till att kommunens stadsandelar skulle minska i samma mån. Regeringen ämnar också ändra lagen så att vanliga människor inte mer skulle kunna överklaga vindkraftsbeslutet i samma mån som idag.

Projekteringsbolaget Eolus kommer senare också att sälja ut hela vindkraftsområdet så fort som planeringen gått igenom, sannolikt till en anonym internationell placerare . Viitasaari eller ens Finland skulle aldrig dra ekonomisk nytta av kraftverken och inte heller erhålla lokal el. De här mängderna med el behövs inte i Finland utan de säljs vidare till mellaneuropas största företag endera i form av el eller så via i Finland producerat väte, som säljs som bulkvara utomlands eller används i Finland av utländska placerare som bygger ”gröna” industrier här, såsom det projekterade ”fossilutsläppsfria” stålverket i Ingå.

Jag skulle kunna skriva ytterligare tio sidor med avslöjanden om hur de här vindkraftverken förverkligas hos oss. Naturen och miljön förstörs, demokratin avskaffas i kommunerna då de här bolagen tvingar igenom beslutet på falska grunder. För att inte tala om att miljöerna blir obeboeliga. Området som nu planeras för vindkraft i Viitasaari är hela 2000 hektar stort. Mycket större än själva Viitasaaristadens areal är. Och i december godkändes också  Mellellersta Finlands nya landskapsplan, som är smockfull med reserverade områden för kommande vindkraftsbyggen.

Och nu fattade EU för några veckor sen också beslut om att man i medlemsländerna inte mer får hindra att gruvdriften byggs ut gränslöst mycket ifall mineralerna är av ”strategisk betydelse” för EU. Och här gäller samma system: de som bygger ut gruvorna är ansiktslösa internationella placerarbolag.

Summa summarum: Utbyggandet av vindkraften är inte en fossilfri miljöinvestering utan de internationella storföretagens försök att dra ekonomisk nytta av den ”gröna vändningen”, rena gröntvätten.

7 kommentarer på “Vindkraften är för det mesta rena rama gröntvätten

  1. Sorry to disagree, but I think the term ”gröntvätten” unjustified. It would be justified if somebody had claimed that this windpower project would decrease Finland’s CO2 while it would in fact NOT do so, but nothing in this piece points to such a situation – our society is VERY energy hungry, the energy has to come from somewhere WITHOUT adding to the climate problem, and in principle Finland is a very fitting place for just wind power (being too far north to be good for solar energy, having a very big surface on which there are living only rather few people).

    As to the effects to be expected from the installation of wind power in a given place, I do have my own impressions: in the autumn of 2021 I was visiting my home town Rotenburg (Wümme) in Northern Germany, noticed during my biking trips to nature that there were obviously somewhere north of the town some new wind mills, made then together with a friend some biking trip to explore. What we found was that about 5 km to the north, at a village by the name of Bartelsdorf, there were 7 new mills south of the village, 13 mills to the east of the village, plus 2 mills rather further away. The group of those 7 new mills began less than half a kilometer from the nearest house of the village, the group of 13 mills to the east clearly less than 2 km from the nearest houses. I asked my friend whether he had noticed any complaints about the arrangement in the local newspaper, but he had not. While we were there, the wind was not strong, but the mills were turning, and neither me nor my friend heard a sound (which MAY have to do with my decreasing hearing – I am 81, and I hardly hear any high frequencies since years). But anyway there were groups of wind mills rather close to a village while nothing was known about public complaints. And on other occasions I had noticed a very similar situation along the coast of the North Sea – MASSES of wind mills, groups of them rather close to houses, nobody knowing anything about complaints. And the Northern German Plain is quite in general rather full of wind mills.

    Another matter is of course the way HOW the above Viitasaari project was imposed on the local population. In Germany, a farmer can rent out a piece of land to a company which then builds there a wind mill (which will work if the place has a good amount of wind and if the mill does not disturb any protected species) – and the rent is then the farmer’s income. In Viitasaari the intention seems to be to submit to the plans of somebody of whom one just knows that he has masses of international money (perhaps also an army of lawyers with experience in wielding small print …). And it feels just ”natural” to me that somebody like the Orpo government is ”of course” not very willing to intervene in the doings of Big Money (still lacking the reasoning that ”we have to, as we are now in the NATO …”), nor am I very surprised that also the local authorities are contributing their share of manipulation (communes need money, don’t they … – and I do remember experiences from my home town).

    As to the fact that Helen is planning to have a number of small nuclear reactors in Helsinki (which is madness for quite a number of reasons), one can only take it as ANOTHER deplorable example of the utter technological ignorance of our decision makers. I can invite the reader to google ”polar night energy”, which is the name of a FINNISH firm which is ALREADY NOW offering a system which would provide the same as those small nuclear power units would, but without dangerous radioactivity and without the need to ruin landscapes somewhere in the world for the mining of uranium (although the Chinese are right now busy developing a system for taking uranium out from sea water – but ”our American friends” may insist that we buy the stuff from them …).

  2. Tack Ernst för ditt sakliga svar. Jag håller med dig på en del punkter, men har en principiellt annan åsikt om de stora linjerna i vindkraftfrågan.

    Såsom vänstermänniskor (gamla marxist-leninister….) måste vi kunna göra en klassanalys av även vindkraftindustrins läge idag. Kärnan ligger i att det främst av allt är ansiktslösa gigantiska intennationella storkapitalkretsar som sköter om hela businesen, speciellt i Finland. De här företagen har för det mesta sina rötter i Tyskland och Mellaneuropa som har ett enormt behov av att få mera el i olika former för att kompensera bortfallet av kärnkraft och fossila bränslen.

    EU har på sista tiden också beslutat att framtida energi skall skapas inom EU och likaså skall mineralerna grävas fram ur Europas jord. Det här betyder att Finland åter igen görs till en bananstat som producerar bulkvaror för Europas storindustri.

    Platserna för vinkraftverken väljs ut i Finland av krafter som inte kommer från Finland utan utomlandsifrån. De bryr sig fan i om det då handlar om naturskyddsområden eller platser där människor bor och som har kulturella värden.

    Själva byggandet av kraftverken i Finalnd sker så att Landskapsmyndigheterna först gör en plan för ”passliga” områden och sedan gör kommunen en generalplan för själva byggandet. generalplanen är obligatorisk. Utan den byggs inte en enda vinmölla. Du talar om bönder i Tyskland som hyr eller säljer små bitar av land till bilagen för vindkraft. Lagen är kanske annorlunda i Tyskland eller så finns där färdiga juridiska generalplaner. Utan plan byggs inget i Finland. Det betyder hos oss att motståndet koncentrerar sig på planeringen.

    Och hos oss handlar det om enskilda arealer som är flera tusentals hektar stora. I Viitasaari 2000 hektar. Ett gigantistk områden. Viitasaari har ingen nytta av vindkraften. Fastighetsskatten är ganska liten och förloras snart då regeringen ändrar lagen. Samfundsskatt får kommunen inte alls. Och kommuninvånarna får inte alls billigare el eller andra förmåner. Alla vinster går till de internationella investerarna. Här gäller samma lag som för gruvindustrin i Finland.

    Och sedan till sist oljudet. Jag tycker du är enfaldig som säger att du besökt ett område med en mölla och att du inte hörde något. Löjligt !!! Kraftverken var kanske mindre och inte alls 300 meter höga med en rotor vars enskilda blad är över 100 meter långa. det låter som om man vore på ett flygfält med 10 jetplans motorer påslagna.

    Och därpå kommer infraljudet som gör att husen vibrerar på 5-6 kilometres håll i ödemarken.
    Och de hemska ljusreflexerna från rotorbladen i solen och om natten med alla röda lampor.

    Enda sättet att göra hela industrin acceptabel är att på riktigt placera kraftverken många kilometer bort från all bebyggelse och att göra dem lägre och att gräva ned elkablarna under jorden. Och att låta kommuninvånarna vara med i alla skeden och planera och att beakta alla naturvärden (YVA – miljökonsekvensbedömning) och att låta invånarnas överklagelser på riktigt ha en inverkan och att se till att bolagen som opererar verksamheten i kommunen är mantalsskrivna i kommunen så att samfundsskatten förblir i kommunen. Inget av det här följs nu.

    Först planeras allt av ett ansiktslöst intenationellt bolag. Då planen är färdig säljer bolaget hela paketet och bygglovet till följande internationella konglomerat som kanske bygger möllorna, sedan säljs allt ut till en operatör som inte alls vet i vilken stat de befinner sig.

    Det handlar om hyperkapitalism och inte alls om omtanke på naturen eller klimatet. Tänk vad allt som konsumeras då de 300 meter höga tornen byggs nånstans i Mellaneuropa (inte i Finland, utan av Siemens och andra storbolag) och sen transporteras hit och naturen slås i spillror på hela området. Och till sist om 20-30 år sticker bolagen iväg och lämnar allt bråte kvar. I USA lider man idag oerhört av alla oljeborrtorn som lämnats vind för våg kvar där bolagen gått i konkurs och stuckit och metangas strömmar upp ur borrhålen. På samma vis går det med vindkrafttornen redan nu och speciellt i framtiden.

  3. What your reply makes overwhelmingly clear is that the procedures which may result in building permits for wind power (or also mines for minerals) are already now giving Finland the status of a banana republic (are these leftovers from the Russian time?) and should, thus, be changed as soon as possible (for which it may be useful to introduce the very term ”banana republic” into the political discussion – please use your contacts to any politician(s) you know, write also letters to the media, point at the same out that at least Alexander Stubb seems obviously and VERY eager to make Finland’s relation to the USA that of a banana republic).

    As to the effects of wind mills on the environment, I DID point out that my hearing is not the best one, but that seemingly hardly anybody else seems to have complained. The wind mills in question are ”Northern German standard size”, i.e. MUCH smaller than 300 m high, but do produce good amounts of electricity (with strong wind more than needed – which then results in ”negative prices”). They tend to be visible over distances of something like 10 km (if there are no trees in the way – as tends to be …). Personally, I have (in my own, small ways) been pushing for floating wind power (which one could put on all of Western Europe’s Continental Shelf) since the 1990ies.

    As to the problem of the towers of wind mills which will still be standing after the mill has ended its useful life, Stora Enso has luckily been teaming up it with a Swedish firm which constructs the towers from laminated wood, so that the towers can be taken down by saws and (in the worst case) be used as fire wood. And about ways to use worn-out blades of wind mills there is a lot of research going on all the time (with already some results).

    As to the new EU law which gives mining companies better possibilities to dig in protected areas, what I am most afraid about is the HUGE ignorance of the decision makers. If there is some firm which wants to make its profits by digging for minerals in some sentive area, and it claims that this minaral were ”essential” (presumably referring to some official list of such minerals), which decision maker would be aware would be even aware that, e. g., lithium IS NOT THAT ESSENTIAL, because it could for many purposes be replaced by natrium (while the fact that China is building 16 factories for the production of natrium batteries should not hinder Europe from doing the same – after all also Europe has access to ocean water, from which it is easy to get natrium; I wrote about this for the Facebook group ”Political Psychology”). Similarly, China is pretty far with developing a method to extract uranium from sea water, and that one can make aluminium from clay is known since a LONG time. Thus, what would be quite generally needed is more awareness of FACTS instead of just official RULES.

  4. Stora Ensos försök att tillverka vindkraftverk i trä befinner sig först i sin linda. Ingenstans har något sådant ännu lyckats.

    Alla turbiner och vindkraftverk byggs idag i Tyskland eller något land nära Tyskland, men också där är industrin i kris: Kostnaderna har gått upp ordentligt med räntorna och den nya teknologin för 300 meters vindkraftverk är inte färdig. trots att byggnadsloven redan nu görs för dessa kraftverk. Dessutom har Siemens och de andra storbolagen för många beställningar nu vilket gör att leveranstiden uppgår till 3-5 år minst.

    Finland gör nu exakt samma fel som gjorts med gruvorna i vårt land. Rättigheterna slumpas ut till ansiktslösa stora firmor utomlands. Vi har försökt ändra på gruvlagen utan att lyckas. Alla vinster försvinner ut från Finland, kvar blir ruinerna och förstörda landskap och förgiftade skogar, sjöar och städer. Samma händer nu med vindkraftverken – vi har ingen lag som reglerar detta. Vägen från en tanke på att bygga ut ett område till en färdig kraftverkspark går via ett tiotals olika faser där firmorna säljer ut rättigheterna ständigt till följande firma och hamnar till slut i helt främmande händer som sedan driver verksamheten några år, för bort den producerade elen och lämnar sedan turbinerna ”vind för våg” åt kommunerna. Man kan inte ens nationalisera dessa kraftverk. Det är som att nationalisera de ryska oligarkernas egendom.

    Och ja, det som blir kvar efter att marken slumpats ut till vindkraftbolagen säljs sedan mycket billigt till exempelvis den amerikanska militären. Tyvärr. Kanske de behöver billig el ?

    Och min gissning är att de såkallade börsprisavtalen för hushållens el kommer att upphöra mycket snart. Eller så ändras de till avtal där konsumenten betalar en fast avgift på t ex 8 – 10 cent/kWh och därefter börspriset.

  5. To build the towers for wind power units from laminated wood (which is reportedly kilo per kilo stronger than steel) has been pioneered by a firm in Sweden near Göteborg (with whom Stora Enso has now been teaming up). That firm DID alrady build a tower from laminated wood, but of course not of the size needed of a 300m high unit. A very fitting glue for this has reportedly been developed in Otaniemi.

    If one wants 300m high wind power units and finds Siemens too slow and/or too expensive, one could consider turning to the Chinese firm which was recently completing a HUGE offshore unit with a capacity of 22 Megawatt (but of course our ”American friends (and overlords)” might object …).

    And as to ”our American friends”, I can only repeat that it might be a god idea (and should be tried) to introduce the term ”babana republic” into the public discussion (and SOON, BEFORE the upcoming presidental election).

  6. Ljuvligt att du bryr dig så här mycket om hur vindkraftverken skall byggas, Ernst. det är klart att det också är viktigt hur mycket fossilt som används då de byggs.
    Problemet nu är att de i hela världen byggs som 200-300 meters torn. Det beror på att nyttjan blir större för det lär skall blåsa mera högt uppe i molnen….

    De stora problemen för oss handlar om bristen på demokratiskt förfarande under hela kedjan, vansinnigt slöseri med metaller, att bara internationella ansiktslösa storföretag används, att hemkommunen inte har nån ekonomis nytta mm.

    Det jag skrev om bla. Siemens är ett reelt problem. Produktionskedjan har kört ihop av många olika orsaker och det finns inte så många firmor som gör dessa. Dessutom vill EU som du mycket bra vet bli fri från beroende av Kina. USA:s roll är ett helt annat kapitel.

    Jag hoppas du litet skulle bekanta dig med den kritik och vänsterkritik som existerar i hela världen gällande de här tornen.Jag tycker du talar som en representant för induistrin ibland.

  7. Better don’t try to make a virtue from your (seeming) lack of interest for the technology and its possibilities. The technology IS needed for dealing with the climate problem.

    As to the way how things are handled, I DID already indicate that I share your dissatisfaction. In order to do something about THIS problem I was suggesting to introduce the term ”banana republic” into the discussion (in hope that it might get people to prick up their ears). Thus, could you (or somebody else who is able to write in one of the languages of the country) perhaps send a letter to some newspaper(s) in which you explain that Finland IS in certain respects a banana republic (will also become more so under a president Stubb) and that this is NOT good for both the economy and the political foreign affairs.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*