Svensson – en bloggare långt ifrån Finland

Jag heter Anders Svensson och har bjudits in för att blogga på denna ”östsvenska” blogg. Jag bloggar idag huvudsakligen på mina egna sajter, främst de tre bloggarna Svensson, Njord och De 15 familjerna.

Jag bor i Göteborg men är bohusläning vilket innebär att jag som barn hade det svårt med svenska sje-ljud, idag har jag dock lärt mig. Långt från Finland bor jag och långt från Finland är jag uppvuxen, men ändå kanske inte så långt som en kan tro vilket ni kan se om ni läser hela denna text. (jag skriver delvis på västsvensk dialekt, använder ordet ”en” istället för ordet ”man” som opersonligt pronomen).

Den förstnämnda bloggen (Svensson) är en blogg som är fokuserad på brottslighet, antirasism, invandring och klassfrågor. Det är nästan uteslutande artiklar om inhemska svenska förhållanden och bara i begränsad utsträckning om internationella frågor. Det är en av Sveriges största vänstersajter. Faktiskt näst störst efter ETC.

Bloggen Njord är fokuserad på yrkesfiske och är den största publikationen eller tidningen om yrkesfiske i Sverige, en av de största i Danmark. På bloggen berörs också finländskt yrkesfiske då de några största yrkesfiskarna i Finland hör hemma i Göteborg på Sveriges västkust, närmare bestämt i stadsdelen Fiskebäck. Jag skriver också ibland i Svensk Sjöfartstidning, Länspumpen och andra tidskrifter och tidningar som handlar om sjöfart och fiske.

Den tredje sajten, De 15 familjerna, handlar om den svenska överklassen, finansvärlden, kapitalisterna. Vilka de är och vilka företag de äger. Detta berör också finns företag i stor utsträckning då Finlands och Sveriges företag på många sätt är ihopflätade som exempelvis Nordea, StoraEnso, Telia (TeliaSonera) med flera. Kapitalistfamiljerna är också ofta ihopkopplade både historiskt och i nutiden om de så heter Mannerheim, Rettig, Dreijer eller Wallenberg.

Jag står ganska långt till vänster i de flesta frågor, men är anhängare av marknadslösningar där sådant är effektivt. Jag är mot privatisering på områden som är naturliga monopol (ex. elnätet, fast telefoni, järnvägar) och sånt som har med samhällets reproduktion att göra såsom förskola, skola, vård och omsorg.

Själv är jag uppväxt på en liten ö i Göteborgs skärgård där fiske fortfarande är den viktigaste näringen. När jag växte upp fanns det en del personer med finska namn och finsk bakgrund på ön. Om jag förstått det rätt hamnade de där som krigsbarn under andra världskriget. En del personer från Rörö som ön heter bär därför efternamnet Kasonen. Som tonåring bodde jag sen i en liten ort norr om Göteborg som heter Stenungsund. Där bodde också väldigt många människor från Finland. Min uppväxt präglades av finska kompisar från familjer där det talades finska i hemmet (men inte kan jag nån finska för det). Deras föräldrar var ofta från orter som Jyväskylä och Kuopio i östra Finland och hade efternamn som Lammassaari, Mylläri och Ollila.

Min mormors mor kom för sin del från Finland, från en liten ort vid namn Kestilä utanför Uleåborg. Hennes efternamn var Karppinen. Det namnet fick hon från sin mor då fadern till henne är okänd. Antingen hette han Backman och var släkt med prästen (eller så var det prästen själv) i Kestilä eller så var han en rysk soldat. Att ha finska förfäder är nu inget ovanligt i Sverige så det är egentligen inget speciellt med det. Det finns också cirka 500 000 människor i Sverige som talar finska men också cirka 170 000 med bakgrund i Finland som talar svenska med den där sjungande intonationen som de östsvenska dialekterna har. Ett sätt att prata som de flesta i Sverige nog upplever som mycket positivt.

Jag har också större delen av mitt liv arbetat i industrin, både i metallindustrin och livsmedelsindustrin. Framförallt allt på Saab hade jag finska arbetskamrater. En del har jag kontakt med än, andra har tyvärr gått bort och finns inte längre bland oss.  En av mina tidigare arbetskamrater, Mauno Päämaa, har också skrivit flera böcker om sitt liv. Jag har tyvärr inte kunnat läsa dem då de är skrivna på finska. Men skulle vilja då i alla fall en av dem tar upp hans tid på Saab.

För mig är Finland och Finlands historia starkt sammankopplade med Sverige. I 700 år var det samma land. Det finns inget annat land i världen som liknar Sverige lika mycket som Finland. Inte ens Norge och Danmark (de firar ju inte ens midsommar). I Finland finns det svensktalande och i Sverige finsktalande. De gånger jag varit i Finland har jag också klarat mig bra med svenska, men så har jag också bara varit i Åbo och Helsingfors samt på Åland.

Många företag hör hemma i bägge länderna och några av Sveriges största kulturpersonligheter har varit eller är födda eller uppvuxna i Finland, exempelvis Fredrika Bremer, Lill Lindfors, Allan Schulman, Yrsa Stenius, Bo Strömstedt, Adolf Fredrik Nordenskiöld, Mauritz Stiller, Birgitta Ulfsson, Jörn Donner, Stina Ekblad, Johanna Koljonen och Mark Levengood.

Här på Tigern kommer jag att blogga om samma saker som på Svensson-bloggen, dvs antirasism, invandring, brott etc. Men ha ett större fokus på Finland och relationen Sverige-Finland än jag normalt har.  Men jag kommer inte skriva lika mycket och lika ofta här som jag gör på Svensson-bloggen.

Mer om mig finns att läsa på både Svensson-bloggen och Fiskebloggen Njord.

3 kommentarer på “Svensson – en bloggare långt ifrån Finland

  1. Välkommen Svensson. Men du tar nog i lite när du säger dig vara från så långt ifrån Finland. Eller ?

    Eller kanske det stämmer, för dig ? För det tycks faktiskt vara längre från Sverige till Finland än det är från Finland till Sverige. De flesta finländare känner till Sverige mycket bättre än de flesta svenskar känner till Finland. Och sen har vi ju då oss finlandssvenskar som ju känner lite speciellt för Sverige, på grund av språk och kultur. Och historia, vi har ju som sagt varit en del av Sverige under längre tid än Skåne, dvs 700 år (inte 500). Men nusvenskar känner ju för det mesta varken till detta eller oss.

    Men rent geografiskt så är ju avståndet från Helsingfors till Göteborg ungefär detsamma som avståndet till t.ex Rovaniemi, så speciellt långt är det ju inte, med nordiska mått. Och till Stockholm bara halvvägs så långt.

    Personligen upplever jag emellanåt vissa drag i den finska för att inte säga sannfinska (motsvarar ideologiskt sverigedemokratiska) kulturen som mer främmande än i den svenska.

    Och ja, jag erkänner; det var jag som bjöd in dig Svensson att blogga här på Tigern. Välkommen !

    • Tack för välkomnandet.

      Geografiskt är jag nog ändå ganska långt från Finland, men jag är förstås närmare Helsingfors än Kiruna. Jag tror också att jag vet mer om Finland än de flesta svenskar. Massakrerna på röda i samband med inbördeskriget har jag exempelvis alltid vetat om.

      Min mormorsmor flyttade från Kestilä till Sverige och Utö där hon gifte sig men en man som hette Backman. Utö har ju en mycket gammal koppling till Finland då järnmalmen från gruvorna på Utö gick till Björkmans järnbruk i Finland.

      En av mina närmaste vänner är finska, från trakterna av Rovaniemi. Vi arbetade tillsammans på Saab.

      Ja 700 år ska det vara. Slarvigt av mig. Ändrar det. Inte bara Skåne har bara varit svenskt i lit mindre än 400 år utan också Jämtland, Härjedalen, Idre, Särna, Blekinge, Halland och Bohuslän. 1/3 av nuvarande Sverige var tidigare danskt.

      Apropå sannfinländarna så är det så att Sverigedemokraterna så vitt det är känt har ett större procentuellt stöd bland finnar i Sverige än i befolkningen som helhet. Men samma gäller nog också vänsterpartiet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.