Tänkte först bara skriva en kommentar till Anna-Karins inlägg från den 2.3 om virushysterin men sen visade det sig att det blev en så lång text att den förtjänade ett eget inlägg. Till det bidrar ju förstås att det gått tio dagar sen Anna-Karin skrev sitt inlägg.

Man tänker ju att det bara händer andra men nu hände det dottern. Och ren andra gången faktiskt. Hennes robusta växelcykel med barnsits, vars bromsar jag precis hade fått lagade hade under nattens lopp bara försvunnit. Den stod precis utanför och fullt synlig från huset, låst förstås men inte fastlåst vid någonting. Och på morgonen, puts väck.

..har man och omkörd blir man mest hela tiden. Mest av gammal vana ställde man ju cykeln i vinterförvar nångång i oktober och har inte cyklat sen dess, trots att vädret ju varit sånt att man bra kunde ha. Så när man sen dimper ner i Amsterdam där det enda förnuftiga fortskaffningsmedlet ju är cykel så börjar rumpmusklerna ren efter nån dag protestera.

Jag har nog ett Twitter-konto men har inte precis använt det – har mentalt placerat Twitter i samma kategori som Faecesbook där HBLs eminenta ABC-nyårsvers för bokstaven D ju gäller; Dumhet är en fribiljett – som delas ut på internet. Till denna placering bidrar förstås att Twitter ju lär vara Trumps viktigaste kommunikationskanal med både sin egen regering och omvärlden.

Anmälde mig häromdan till en arbetsgrupp som ska göra upp riktlinjer för och definiera vad digital kompetens för seniorer kunde och borde omfatta. Har nämligen ren en tid sysslat med IT-handledning för seniorer och börjat inse hur hjälplösa vissa av oss pensionärer är när det gäller IT.